30 januari 2011

Överraskning!

Dessi blåser ljusen på våran vackra (not..) tårta! Hurra, hurra, hurra, hurra!

Vi hade en överraskningsfest för Dessi. Jag har redan skrivit om förberedelserna och här är kort om själva festen.
Vi lekte charader och jag gjorde en skum tolkning av Askungen som Tilda av skum anledning fattade.

Vi promenerade i den kalla kvällsluften. Man blir alltid så pigg när man är ute och går, men så blir man seg när man kommer in igen. Inomhusluften är inte uppiggande nog och i jämförelse med den underbara utomhusluften så känner man hur man blir seg. Det gäller, ja, typ alla platser jag har besökt.

Sedan såg vi en film och sedan åkte jag hem. Och sov.

Nu ska jag sova igen. God Natt.

Förberedelser för fest

Jag tajmade in Tilda perfekt när jag kom tidigt före festen igår. Vi blåste ballonger och jag pratade i telefonen.
Som middag/tårta skulle vi fixa en finfin pannkakstårta, något jag faktiskt aldrig har ätit förr. Här steker Tilda på.
Jag skulle lägga pannkakorna på hög, men de var i olika storlekar så efter ett tag började den fara åt alla håll och kanter. Pannkaka, sylt, pannkaka, grädde, pannkaka, sylt... Låter så oerhört och utomordentligt simpelt och trist, men det var okej. Sedan dekorerade vi med jordgubbar och Linda som kom senare hjälpte till med ljusen.
Köksmästarinnorna.

Sedan började det bli dags att fixa det sista, för Dessi skulle snart komma. Hon fyllde år nu i veckan och självklart ska det firas. Jag, Linda och Anna gömde oss bakom soffan och väntade...

29 januari 2011

En sorglig syn

Jag såg denna sorgliga syn när jag idag åkte lite kommunalt och väntade i blåsten. Nu kanske kortet är slut på pengar, men ändå. Så fint och rött med en trevlig fras på. Stackars liten.

27 januari 2011

Mer bakning!

Igår bakade jag igen (!). Denna gång inte matbröd, utan något så sött som Sibyllas Solbackarutor. Otroligt goda (oemotståndliga) och perfekta att bjuda på om någon skulle vilja fika. Jag måste bara skriva receptet för dessa får man helt enkelt inte missa!
Sibyllas Solbackarutor

Ingredienser:
-Deg:
200 g smör eller margarin
1 dl strösocker
1 dl farinsocker
3 äggulor
1 msk vatten
4 dl mjöl
1 tsk salt
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
-Marängsmet:
3 äggvitor
2,5 dl strösocker

och 200 g block ("choklad")
1. Blanda matfett och strösocker till kladdsmet. Blanda i de andra deg-ingredienserna. Det ska bli en rätt hård smet.
2. Bred ut smeten (lite knepigt, men det går) i långpanna med bakplåtspapper i. Sätt på ugnen på 175 °C.
3. Smält blockchokladen och bred ut över degen.
4. Vispa äggvitorna (inte sockret!) tills de blir rätt fasta. Vänd ned sockret och vispa samman. Smeten blir inte lika fast som marängsmet oftast blir (att man ska kunna vända skålen utan att smeten faller ut). Denna blir en seg smet.
5. Bred på marängen. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter. Ta sedan ut och skär kakan i rutor innan den svalnat helt. Låt svalna och ät.
Du kan inte motstå dessa!


Bakning!

I tisdags gjorde jag mig själv stolt genom att baka matbröd. Långpannebröd. Egentligen blev väl inte resultatet det mest imponerande som skådats i denna värld, men det blev rätt gott och ett bra basbröd att ha pålägg på.

Hanna Bagaren är i full fart!


 

24 januari 2011

Romantiska komedier som faktiskt är bra

Filmer som ofta är antingen smöriga som tusan, tråkiga som tusan eller båda är romantiska komedier, eller rom-com som är en smidig förkortning. Romantic Comedy. De finns överallt och är tidlösa eftersom att det är tidlöst med kärlek och alla problem som det orsakar. Komedi är också tidlöst för det är alltid kul att skratta, även om man lever 1934 eller 2011. Ett problem som många rom-coms har är att de är så oerhört förutsägbara.

Alla fattar att (om de inte är tragedier, vilket stryker komedi i genren) filmparet kommer att bli ihop i slutet vad som än händer. Men misslyckat är om varje liten scen går att förutse, som i den oerhört tråkiga "No reservations" med C. Zeta-Jones.

Jag ska skriva en lista med världens tio bästa romantiska komedier. Här kommer den:

VÄRLDENS TIO BÄSTA ROM-COMS
I kronologisk ordning.
The Philadelphia Story
(4/5) Med Katharine Hepburn, James Stewart och Cary Grant. Då kan det inte vara dåligt. Tracy ska gifta om sig efter ex-mannen Dexter och reportern Mike kommer för att bevaka bröllopet till tråkige George. Dagen före bröllopet blir en trasslig historia.
Så tidlöst rolig och gulligt romantisk. En klassisk fullpott helt enkelt med tre av mina favoritskådisar. George Cukor regisserar. Denna film får inte missas!

High Society
(4/5) Med Grace Kelly, Bing Crosby och Frank Sinatra. Då kan det vara dåligt, men är det inte.
Det är samma historia som "The Phi.." men denna gång i musikaltappning. Grace Kelly som ofta är rätt stel och tråkig är här mycket bra som kritiska Tracy. Det är en fin film i färg som inte slår sitt orginal, men samtidigt inte är sämre. Det är lyckat.
You've Got Mail
(3/5) Den mest ultimata, mysiga och gulliga rom-com som uppbådats. Med Tom Hanks och Meg Ryan. Av Nora Ephron.
En kvinna och en man är i verkliga livet två konkurrenter som inte tål varandra. Via anonyma mail är de kära som få i varandra. (nyinspelning av "The Shop Around The Corner")
Utspelar sig i fina miljöer i New York som gör att man vill flytta dit på en gång. Den är mysig helt enkelt. Har sett den massor av gånger och jag blir alltid lika glad. Fin film.

High Fidelity
(3/5) John Cusack är bra som alltid.
Rob äger en skivbutik med störiga typer som kollegor. Han är inte precis den mest romantiska och det leder till att han blir dumpad. Han vill dock ha sin tjej tillbaka..
Lite som en manlig variant av "Bridget Jones's Diary". Nja, kanske inte helt, men lite ändå. Dagboksformat. Det lyssnas på bra musik och Bruce Springsteen gör cameo. Filmen är rolig och trevlig att se på en regnig dag.

What Women Want
(3/5) Mel Gibson och Helen Hunt i film av Nance Meyers.
Nick är en manlig man som inte har mycket respekt för kvinnor. Han är ytlig. Efter en olycka vaknar han upp och upptäcker att han kan höra kvinnors tankar!
En av mina favoriter bland rom-comsen. Väldigt rolig och en film med klassisk stil och jazzig musik. En riktigt bra rom-com på alla plan helt enkelt.
Bridget Jones's Diary
(3/5) Renée Zellweger, Hugh Grant och Colin Firth.
Bridget är den misslyckade singeln i London som aldrig verkar komma någonstans i livet. Hon bestämmer sig för att till sist ta tag i sitt liv och hitta ett jobb och en man.
Många tjejers favorit. Man kan identifiera sig med Bridget som bor i mysig lägenhet och skämmer ut sig konstant hur hon än försöker. Romantisk, mysig och rolig. En bra rom-com.

Bewitched
(3/5) Nicole Kidman och Will Ferrell i film av Nora Ephron, baserad på en tv-serie med samma namn.
Isabel kommer till LA och vill leva som en vanlig människa. Problemet är att hon är en häxa. Samtidigt letar den egoistiske fåntratten Jack efter en kvinna som kan spela häxa i en tv-serie.
Rolig och skruvad. Som det ska vara. Det är roligt när rom-com är lite orealistiska för ofta är de rätt fantasifulla iallafall. Jag gillar varken Kidman eller Ferrell i vanliga fall, men här funkar båda bra.

Sedan finns en hel del småputtriga filmer som är okej, men dessa är de som faktiskt är bra.
Filmer som jag varnar för är bl.a:
"Bride Wars", "Sex & the City 2", "Valentine's Day" och "27 dresses". De är inga höjdare precis.

23 januari 2011

Trevligt!

Dessa tre töser kom på trevlig filmkväll igårkväll och vi smaskade äppelpaj, fotade och såg på "Hajen". Trevligt!
Vi såg på gamla foton och det är så kul att se vad man höll på med. Det har ändå bara gått några år sedan man tog de där fotona men det är ändå så lustigt.

22 januari 2011

Lördagslångsam

Lördag. Man får sova hur länge man vill och man får vara uppe så länge man vill. Idag var det dock lite annorlunda då jag var "uppe med tuppen" för att fara iväg till skolan. Kompensationen blir en ledig måndag, inget jag klagar på.
Så på morgonen gjordes amerikanska pannkakor som smakade hur gott som helst. Jag undvek dock det klassiska tillbehöret lönnsirap och hade bär till. Att steka pannkakor med blåbär eller hallon blir superbt så det gjordes.
Receptet finns i Brunchboken från Expressen. Prima.

Så sedan var det lite tid i skolan som gällde, men det gick fort. Snart var jag hemma igen och traskade i vinterluften och köpte äpplen till en äppelpaj jag ska ha ikväll.
Jag har kommit fram till att äpplen är den bästa frukten. Mångsidig och finns i många sorter. Mättande och sött. Gott och uppfriskande. Den bästa frukten helt enkelt.

21 januari 2011

En förolämpning mot Italien

Idag hade vi en sådan där pizza till middag som man gör från ett litet pizza-kit som kommer med degen i ett rör och tomatsåsen i en tillhörande liten burk. Det känns nästan lite som en förolämpning mot Italien som gett världen så goda maträtter. Pizza på tub. Hmm...
För den som inte vet hur man gör så... ja, det står på förpackningen. Jag måste säga att jag tycker både gott och ont om denna idé. Det tydligt negativa är hur slafsigt och simpelt det känns. Att köra ihop en deg tar tid, och det är väl den största anledningen till att man väljer något som detta.
Positivt är att det går snabbt, är lätt så att de flesta klarar det och det går snabbt. Sa jag att det går snabbt? Tjugo minuter ungefär med ugnsvärme och allt.

Vi hade oss tre olika pizzor; allt på samma. Jag med köttfärssås. Inget konstigt alls. Rester från någon pastakväll passar bra till detta. Ingen pasta på pizzan dock, men du fattar nog. Sedan blev det en skinkpizza och en currypizza. Tre fält på degen.
Sedan kördes allt in i ugnen och så åts det.

20 januari 2011

De bästa tecknade filmerna

En del verkar tycka att det är hur barnsligt som helst med Disney-filmer. Det är de teckande Disney-filmerna jag tänker lista här. Dels för att de tecknade filmer som jag gillar mest alla är från Disney, dels för att... Ja, det var väl därför.
I tecknad film kan man inte bara skapa världar som annars vore omöjliga att finna och det är så imponerande att filmer är gjord av människors vackra teckningar de gjort för hand, även om de är färglagda i datorn nuförtiden. Det är en intressant konstform och filmerna är också väldigt underhållande och ibland med skämt, musik och budskap som fungerar även för de som inte är under tio år.

DE ALLRA BÄSTA TECKNADE FILMERNA
Inom parentes är betyget på filmen.

1. MULAN
(5/5) Mulan passar inte in i traditionella Kina och när hennes svage far tvingas ut i krig och en säker död klär hon ut sig till soldat och strider i hans ställe.
Min favoritfilm när jag var mindre, och en av mina favoriter nu med. Den har vacker musik i bakgrunden och lustiga låtar när karaktärerna sjunger. Inspirerande och bra för självförtroende.
2. POCAHONTAS
(5/5) Pocahontas lever i vildmarken men så kommer de giriga engelsmännen som söker guld i indianernas mark. Strider bryter ut mellan folkslagen men Pocahontas och engelsmannen John blir kära vilket riskerar allt.
Musiken slår faktiskt Mulán, sångmässigt. Bakgrundsmusiken är på lika plan. Denna får lite minus för att Pocahontas ser ut som en barbiedocka, men det får man förbise eftersom att filmen är så underbar. Har sett den alldeles för många gånger.

3. BEAUTY AND THE BEAST
(4/5) Odjuret tar sköna Belle till fånga och hoppas kunna bryta en förtrollning som håller honom som odjur.
Fin historia och både sorglig och rolig. En av de mer våldsamma filmerna då prinsen blir rejält misshandlad. Jag har funderat på om jag skulle ha tyckt att Belle var lite smågalen, dotter till stadens knasboll och lite egen. Skulle man ha trott på hennes ord om ett snällt odjur?

4. THE LION KING
(4/5) Simba klandras för sin fars död och flyr medan hans rike förstörs av farbrorn Scar.
Fin musik och kul med egen historia av manusförfattarna. Liksom de tidigare finns intressanta detaljer för de äldre vilket gör filmen mycket bättre. Myteri, bedrägeri, svek och Hakuna Matata.
5. ALADDIN
(3/5) Aladdin är fattig och hittar Anden i lampan som kan hjälpa honom att vinna prinsessan Jasmines hjärta.
Ibland inte den mest vackert tecknade, men den är fin och rolig med lustigkurren Anden. Girighet och lögner men även sång och glädje.

6. PETER PAN
(3/5) Peter Pan tar med tre barn till Landet Ingenstans där det finns äventyr och skoj.
Mysig och lustigt barnslig. Kanske inte den djupaste filmen, men det är riktigt skojig.

7. TARZAN
(3/5) Tarzan är mannen som växt upp med gorillor i Afrika och i vuxen ålder möter människor för första gången vilket förändrar allt.
Mycket bra musik. De bästa sångerna skulle jag säga, men i denna film sjunger inte karaktärerna särskilt mycket. Phil Collins är den som står för de flesta sångerna. Spännande och actionfyllt med humor och sång. Alltså en Disneyfilm.

8. ROBIN HOOD
(3/5) Historien om Robin Hood och hans kamp för att hjälpa de fattiga i Nottingham.
Väldigt rolig. Nog den roligaste av Disneys tecknade filmer.

9. ONE HUNDRED AND ONE DALMATIONS
(3/5) Pongo och Perdita får en kull söta ungar men de blir kidnappade av Cruella De Vil som vill göra sig en tjusig pälskappa. Paret ger sig ut för att finna sina barn.
Tecknad som de flesta under 60/70-talsperioden med en trevlig familjekänsla och spänning med biljakt och smygande i stort hus. Kul när hundarna hjälps åt och skäller omkring i London. Trevligt och spännande. 

10. SLEEPING BEAUTY
(3/5) Törnrosa föds och blir genast drabbad av den Onda Fens förbannelse att hon ska dö av en spinnrock vid sin 16:e födelsedag.
Klassiker med väldigt speciellt tecknad stil och klassisk handling. Lite småläskig med ond trans och gröna ögon i mörket.  


19 januari 2011

Två hostiga typer på stan

Jag satt med en läkerol-ask i högsta hugg under hela förmiddagen under en drös lektioner. Host. Sedan smet jag snabbt iväg till Hötorget för att möta Anna och äta lunch.
Se så glad hon var över att se mig. Eller, ja. Hon kollade i en tidning. Jag hade hämtat senaste tidningen från SF där de fått upp fler fina affisher för "Tangled" som jag så längtar efter.

Jag var hungrig som en varg och vi traskade en bit för att luncha. Så proffsigt det låter. På vägen såg jag faktiskt en massa restauranger fyllda med kostymnissar som dock tagit av kavajen och åt lunch i grupper om tio med skjortor och Dagens lunch-rätter på borden.
Mums.
Jag ser faktiskt rätt mycket ut som en kostymnisse jag med. Ska inte uttala mig mer.

Vi gick runt och småhostade utan att egentligen hosta. Inte jag iallafall. Stackars Anna. Eftersom att jag vill hålla koll på plånboken så hade jag min budget på tre kronor efter lunchen. Vilken höjdarplan! Anna shoppade som en tokig och det blev gem, pärmar och annat skoj.
 Min knivskarpa gissning är att alla inte direkt finner gem och pärmar som det mest skojiga.

Nu sitter jag här hemma och ser på "Halv åtta hos mig". Mycket, mycket, mycket bättre än brittiska "Come dine with me". Men utan Helge Skoog; nada. Det är ett så trevligt och kul program. Förgyller vardagen!

17 januari 2011

Nu har jag tröttnat...

Jag satt och kollade lite foton från mindre slaskiga tider och när jag såg dessa drömlika strandfoton jag tog blev jag plötsligt helt otroligt trött på att halka runt på smutsig slask-is som täcker varje kvadratcentimeter av marken.
Det brukar inte vara så att jag blir trött på vintertider, om det inte slaskar. Men nu gör det det och det går mig på nerverna. Man kan inte promenera ute på kvällarna eftersom att maxhastigheten blir 1 km/århundrade om man inte har superdubbar på kängorna. Det droppar från alla tak och den tidigare vita snön är svart och grå. Det blir till att drömma om trevligare tider.
För att vara positiv:
Jag behöver inte svettas i solen.
Jag behöver inte ha solglasögon i solen (men egentligen är det inte så farligt).
Jag spenderar inte pengar på glass.
Jag behöver inte sanda ned mig på stranden efter ett dopp i havet.
Jag behöver inte förbruka en massa solkräm.

Men ändå, det är bättre än det här. Korta väderperioder som dessa får en att verkligen uppskatta dagarna då man inte behöver ta på jackor, mössor, vantar, sockor, kängor, m.m., när man ska ut genom dörren.

Look on the bright side.

15 januari 2011

Nu vänder vi blad...

Nu ska jag vända blad och fortsätta läsa boken jag just börjat med; Falling Angels av Tracy Chevalier som skrivit den fängslande ...Pärlörhänge-boken. Den gillade jag så när jag gick igenom bokhyllan (inte bokstavligen för jag kan inte gå genom möbler liksom pixom) och hittade en till av samma författare tänkte jag att jag skulle ge den en chans. Vi får se.

Trettondagsafton

Nämen ack, inte är det idag. Trettondagsafton för året har passerat för ljusårs antals ögonblick sedan men på Stadsteatern går pjäsen i högvarv. Jag var kolossalt kulturell och for iväg för att bevittna skådespelet i denna pjäs med tv-poliser och parlamentskomiker.
Handling: Viola kommer till ett nytt land efter att ha överlevt en storm till havs i tron att hennes bror Sebastian är död och för att nå sin kärlek, en rik man, klär hon ut sig och blir hans tjänare. Mannen i fråga är kär i Olivia som i sin tur blir kär i Viola, som dock är utklädd till man.
Jag har faktiskt inte varit på Stadsteatern/annan pjästeater förut. Endast musikaler och lågbudgetproduktioner jag sett med skolan i trista lokaler. Kul var att det var kända typer med i denna; Pia Johansson och Peter Haber. Pia Johansson var väldigt rolig som Narren och i pausen kilade hon runt i publiken och skojade friskt.

Det var udda kostymer, tydligen av begagnade kläder m.m. Mycket tyg i allafall.
Jag var rädd att pjäsen skulle tråka ut mig rätt rejält, men förutom den röriga början så var den bra. Lustig och någorlunda rapp. Roligt, men oavsiktigt, var när Sofia Ledmark som spelade Viola, började garva med försökte hålla det gömt under andra akten. Hahahah.
Jag tyckte att pjäsen var bra. Punkt slut.

Kulturella Hanna säger God Natt. Jag är trött.

11 januari 2011

Vad är det som är gult och snurrigt?

Jo, det var jag idag.

Jag fortsätter som vanligt med att slänga in en bild på mitt snurriga hår som egentligen är rakt men som med hjälp av de kämpande hårnålarna hålls på plats.
Inte för att jag är proffs, men man har ju lärt sig av misstag och annat att det är praktiskt att korsa nålarna över varandra. Vilken nyhet, men tjohej.., så är det bra att göra om man vill se så underbar ut som jag... Hostelihost.
Med min, väldigt orättvisa och väldigt mjuka, nya kofta till hands skrek mitt fina sidenband från SidenCarlssons av glädje över att äntligen passa till något. Det är en ljus citrongul som är väldigt jobbig till de flesta färger, men nu blev det en trevlig komponering. Kanske inte egentligen det snyggaste, men lite kul ändå.

Gult är inte fult. Jag brukar inte ha gult, men det är för att det är en brist på gult som inte är senapsgult. Även dels för att jag är onödigt kräsen.

9 januari 2011

Inriktning

Det känns som att man borde ha en viss typ av inriktning om man har en blogg, om än en nästintill oläst sådan. Inte bara skriva om vilken smörja som helst. Då kommer dilemmat; vad ska man ha för inriktning?
Det ena behöver inte utesluta det andra, men det känns vettigt om man har en viss stil och inte skriver en massa strunt som inte på något vis har något att göra med varandra, förutom att man kände för att skriva om det.

I grunden betyder det att man som person kanske måste vara inriktad på något speciellt, för man skriver utifrån vad man känner för. Just för tillfället är man någorlunda säker på vad man vill och tycker, men det är ändå inte något som är så där på pricken.

För tillfället får det vara som det är. Följ utvecklingen kan man säga...

Tö och Tilda

Efter lite missuppfattade mötesplatsbeskrivningar träffade jag och Dessi denna tös. Känns som att det var ett tag sedan man träffade Tilda faktiskt. Några veckor i alla fall. Icke bra. Vi traskade omkring och såg oss själva i framtiden. Pekade ut folk som såg ut som potentiella kopior av våra framtida själva.
Sedan traskade vi vidare med våran drypande coolhet.
Trevligt. Jag sprätte pengar omkring mig igen och köpte en citronkofta som matchar ett band jag har i garderoben men som inte passar till något och därför aldrig används.
Efter lite lustiga foton och Dessi som garvade på åt Tildas ohyggligt smickrande bilder åkte jag hemåt igen med Dessi som inte bara var sen utan även ville att jag skulle följa med henne. Det skulle vara ett väldigt spillande av tid, hehe, så jag tog mig hem och åt lax.

Intressant fakta.

8 januari 2011

Rackarns billigt

Jag har inga tvillingar som ser ut som mig. För alla med IQ över noll så är det inga problem att fatta att jag får en massa spegelbilder.
Idag for jag iväg med mamma till allas vårat IKEA. Man lyckas alltid köpa något hur man än försöker. Därför har jag en samling 9 kronors vaser som jag troligen inte köpt om de inte varit så rackarns billiga.

Jag köpte faktist en grej. Eller två, i ett paket. Kartonger. Alltid bra att ha och jag impulsköpte inte, för jag är i desperat behov av förvaring för diverse teckningar och andra papper. Nu är det inget desperat behov, utan införskaffad bekvämlighet.
Pippilotter. Underskattad frisyr. Jag blev stolt över att mina snurror höll hela dagen i vind, duggregn och mer vind. Länge leve hårnålarna!

6 januari 2011

Hur man är störande på bio

Vem har inte råkat ut för att få sitt biobesök stört av någon annan besökare som inte vet hur man ska bete sig på bio?
Regel 1: Var tyst (inkluderar att stänga av mobilen/ha den på tyst).
Regel 2: Spring inte runt i biografen.
Regel 3: Ha inte picknick under filmen.

DE MEST STÖRANDE BIOBESÖKARNA
Lista efter vad jag råkat ut för. Tips på hur man inte ska bete sig.

1. Mobil-prataren
Det sämsta man kan göra. Man är inte bara klantig nog att ha glömt stänga av/fatta att man inte pratar i telefon på bio. Man har även ingen respekt för de andra i salongen.
Hur ska man göra då? Jo, svara inte utan skicka sms om att du inte kan prata. Så svårt är det inte. Och för allt i världen, ha inte ringsignalen på...

2. Viskaren/Prataren
Hör ihop lite med mobil-prataren men här snackas det mer med den som sitter bredvid. Kanske onödiga kommentarer om filmen eller så.
Det får gå om man tyst viskar en kort fråga om något viktigt i handlingen som man inte fattar. Men gör det inte till en vana...

3. Prasslaren
Det är alltid lika hemskt när någon ärthjärna inte fattar att det är störande att prassla på i 1000 dB. Tips: Öppna påsen (eller vad det nu kan vara) innan filmen börjar och gör ett så stort hål att du inte prasslar när du fiskar upp godiset.
Prasslaren kan dock ibland komma undan lindrigt om denne försöker till sitt yttersta att fixa problemet.

4. Picknickaren
Råkat ut för detta en gång och det var inte roligt. De som satt bredvid mig hade med en påse med allt vad köket kunnet erbjuda. Läsk, mackor, godis, frukt, popcorn, chips... De var dock rätt diskreta så det gick okej, förutom när de öppnade en läsk och det rann hit och dit. Lite mer vett och etikett tack.

5. Fnissarna
Egentligen borde de nog hamna högre, men oftast brukar de hålla tyst. 99,9% av fnissarna är tjejer som kommit på något någorlunda roligt och inte kan hålla sig från att skratta. Väldigt irriterande och man undrar om fnissarna egentligen ens bryr sig om filmen.

6. Sen-kommaren
Tio minuter in i filmen reser sig raden framför för att någon letar efter sina platser i allt mörker. Att komma försent är inte bara tråkigt för sen-kommaren, utan för alla som får sin vy blockerad av ryggar. Det blir ännu värre om sen-kommaren inte lyckas hitta sin plats.

7. Utbredaren
När jag såg "2012" satt jag bredvid en okänd som inte bara bredde ut sina armar och allt lite här och där, denne hade också ingen plats kvar för sin läsk som fick stå på dennes knä. Jag fick trycka upp mina ben i sätet för att inte riskera att få läsken på mig om utbredaren hoppade till. Oftast är utbredaren en bred person som inte riktigt får plats. Synd för både den och de som sitter bredvid. Bästa platsen för en utbredare är längst ut i kanterna.

8. Långeman
Detta får man ha överseende med eftersom att man inte rår för sin längd. Det går dock inte att säga att det inte är störande att ha någon lång typ framför sig. Det bästa för en lång typ är att försöka att sitta så långt bak som det går. Då drabbas ingen som sitter bakom. Ibland kan dock biljetterna inte finnas längst bak och då finns det inget man kan göra.

9. Fel-sittaren
Lindrigt misstag som oftast löser sig snabbt. Man sitter helt enkelt lite fel och efter en kort diskussion och pekande på numret på sin biljett får man platserna.
Problem blir det dock om fel-sittaren slängt sin biljett och argumenterar emot den som vill ha sina platser. Inte roligt alls. Jag satt på raden framför en sådan fel-sittare och fick fina trailers förstörda av deras argumenterande.

Nu har jag klagat och informerat lite lagom. Klart slut.

5 januari 2011

The Tourist - recension

Elise (Angelina Jolie) tar tåget till Venedig på vilket hon möter den till synes lite osäkre Frank (Johnny Depp) som inte ont anande dras med i Elise farliga spel. Han jagas av män med vapen, av polismän med vapen och allt detta för att Elise behövde någon som kunde lura bort hennes förföljare och få henne att kunna smita sin väg.
Elise har nämligen kontakt med den efterlyste och jagade Alexander Pearce, som många tycks intresserade av att finna. Synd för Frank bara att alla tycks tro att han är Pearce...
Florian Henckel von Donnersmarck har inte bara ett ohyggligt långt namn, han har regisserat denna actionfilm också. Jag kan inte säga att den är den mest känslosamma och välskådespelade filmen jag sett, men den är rätt bra. Actionfylld, spännande och full av ögongodis som färgsprakande vyer av lyxiga kläder och vackra miljöer såsom Venedig, Paris och fina hotellrum och balsalar.
Det mesta känns lyxigt och det är lite kul att se på sådant om man inte är van vid sådan extrem stil. Johnny Depp är som vanligt bra i sin roll och är lite smårolig i de stunder då han ska vara det. Han är en av mina favoritskådespelare och jag blir inte besviken här inte. 
 Angelina Jolie har jag dock väldigt svårt för. Dels för att jag bara har sett skitfilmer (med undantag för "Changeling") med henne; "Lara Croft", "Mr & Mrs Smith"... Hon har inte precis imponerat med sitt skådespel. Hon är även inte så bildskön, vilket inte borde störa, men det gör det då hon inte är en skådespelerska som jag tycker skådespelar bra.
Det här är ingen djup film och det är inte meningen att det ska vara det heller. Alltså är den bra eftersom att den ska vara en spännande actionfilm i vacker miljö och rapp handling; och är en sådan film. Filmmusiken är inget speciellt och någonstans i mitten kommer en skum 'nu-blev-det-lite-sorgligt-här-men-egentligen-inte'-låt som förstör lite känsla.
Jag rekommenderar denna för de som gillar action, Venedig och Johnny Depp. Även andra som vill ha lättsmält och snabb underhållning med stor budget.

Inget speciellt direkt, men inte dålig. Den får en stark tvåa.

Betyg: 2/5
Det råkar även vara så att man kan finna Timothy Dalton i denna film som en småskrattande polischef, ryssen som blir uppäten av stora myror efter en fight med Indy i "Kristalldödsskallens rike" och lite andra typer som Rufus Sewell.

I en slaskig stad

Idag har jag hunnit med en del tycker jag faktiskt. Inte bara hjälpt Jojjo och några från hennes klass med att spela in deras skräckfilm, som blir intressant att se hur den blir, heh.

Tog mig hemåt och lyckades nästan att somna i vår orealistiskt mjuka filt medan Guy Ritches filmversion av Sherlock Holmes, "Sherlock Holmes", for omkring i den braiga filmen.
Iväg bar det med familj för en helkväll ute, om man kan kalla det det. Middag och bio. Jag som inte varit på bio sedan "HP7" uppskattade väldigt mycket att det till slut kom en film på bio som jag orkar se.
"The Tourist" hette den och idag hade den officiell premiär här i Sverige. Johnny Depp och en mager A. Jolie for omkring i Venedig (jag vill åka dit!!!) och omgavs av action. Trevligt trevligt.

Sedan traskade vi vidare en liten bit i slaskig snö och halvslaskig snö och så bar det av hemåt igen. Japp. Riktigt trevligt.