Visar inlägg med etikett Tips till dig. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tips till dig. Visa alla inlägg

18 mars 2011

Hjässans pysselmaterial

När man gått igenom pysselfaser stickers, pärlor, band och snören, ramar, scrapbooking, receptpärmar, och målat glas, m.m, så passar det ju bra att gå över till ett material som, om man är lyckligt lottad med det, finns tillgängligt och redo för att pysslas med. The hair.

Sedan drygt ett år tillbaka har jag hållt på och prova frisyrer hit och dit. Flätor inbakade, ut-och-inbakade, oinbakade, pippilotter, hästsvansar och nu diverse frisyrer som man kan skapa med hårnålar. Ett trevligt 5 till 10-minuters pyssel var morgon.
Det är egentligen inte så svårt när man fått in rutinen. Som alla med ögon kan se så är jag närmast kass på att gömma hårnålarna men så är det. Working on it, kan man säga.

Ta bara en lock med hår och snurra runt fingret, sätt fast med en hårnål och vips, så har du en liten snurra. Jag som är smått beroende öser på med så många jag har nålar för och sedan får man bara hoppas att det håller. I den rådande väderleken kan jag påpeka att hållbarheten inte är fullt så bra som en vindstilla dag... Japp. Jag amatören ger lite tips.

16 mars 2011

Sju sorters mördegskakor

När man ska bjuda på fika är det ultimata att bjussa på hela sju sorters olika kakor. Men det behöver inte innebära att man måste göra massor av olika sorters degar. En deg räcker till fika för fyra. Jag gjorde sju olika kakor från samma, goda grunddeg för mumsiga kakor: mördeg!

Hur du ska göra:
Det går snabbast med matberedare, men att knåda på för hand funkar lika bra (tar dock mycket längre tid). 
Ingredienserna som behövs är inte mer än 200 g margarin, ca 4 dl vetemjöl, 1 äggula och 1 dl strösocker.
Dela sedan bara upp degen i sju delar och smaksätt som du vill. De kan gräddas samtidigt i 175 grader i ca 12-15 minuter mitt i ugnen.
Mina fina sju kakor är följande:
1. Russinkakor
(blanda in russin, rulla små bollar och platta till lite lätt)
2. Kanelhjärtan
(kavla degen, ta ut hjärtan och strö över kanel+socker)
3. Kardemummakakor
(blanda in lite kardemumma och gör små kakor)
4. Schacksnurror
(dela degen på hälften. Smaksätt hälften med lite vaniljsocker och hälften med lite kakao. Gör två långa plattor och lägg den bruna på den vita. Rulla samman och skär ut ut kakor) 
5. Pärlekakor
(gör kakor som du garnerar med pärlsocker)
6 & 7. Syltkakor, två sorter; Jordgubb och Apelsin
(rulla små bollar, tryck gropar som du fyller med varlfri sylt)

Godast blev russinkakorna, jordgubbssyltskakorna och kardemummakakorna. Även kanelhjärtan är tidlösa. Anledningen till att apelsinkakorna inte blev en sådan succé var mest för att jag använde en marmelad som inte smakade så superduper...

12 mars 2011

Black Swan - recension

Igår for jag under smått stressade omständigheter in till huvudstaden vår och mötte Anna och några från hennes skola för att se den kritikerrosade "Black Swan" av Darren Aronofsky.

Nina (Natalie Portman) är en perfektionistisk ballerina i New York som pushas av sin mamma och kämpar för att en dag få stå som huvudrollsinnehavare i en föreställning. När hon ges rollen som Svandrottningen i "Svansjön" tycks att bli som hon hoppats, men snart urartar allt till en levande mardröm...
Jag har aldrig tyckt att Natalie Portman är en speciellt superb skådespelerska, men här är hon mycket bra som nervig kvinnoflicka.
Vincent Cassel är som vanligt (har egentligen bara sett tre filmer med honom) bra och lite obehaglig samtidigt som han spelar sin roll precis som den borde spelas. Mila Kunis är okej, men jag kan inte säga att hon inte är utbytbar.
Musiken är pampig och mycket är klassisk musik som får scenerna att bli ännu mer intensiva. Muy bien. Dansscenerna filmas snyggt, även om jag i vardagsscenerna kan tycka att det lite för handkameriga fotot blir jobbigt att se på. I överlag är fotot prima. Muy bien.
Denna är 110% barnförbjuden och jag som har så svårt för skräckfilm kan tycka att den ibland blir lite väl obehaglig. Aldrig läskig på sitt läskiga vis (förutom ett fåtal överraskningsmoment) utan ofta mer vidrig eller ilande i sitt obehagliga sätt. Blod... Isch.
Det är en trollbindande film och jag ger inte klockan en enda titt som man ibland kan göra för att se hur lång tid som gått. Här sliter jag bara duken med blicken om det blir lite väl blodigt, och det är godtagbara undantag. Jag rekommenderar starkt och måste säga att Natalie Portman självklart är värd sin fina Oscar. Upprepar: trollbindande.


4/5

10 mars 2011

Liiiite till...

Jag tänkte att jag bara skulle skriva liiite till. Hehe. Men det finns så mycket man vill säga. Fick en liten trevlig kommentar och tänkte: "Vad tusan, jag skriver lite till".. På ett ungefär.

När jag var i London förra året (tjohoo) såg jag den otroligt underbara "The Phantom of the Opera" som jag satt och grät till på första raden. Musiken är underbar, handlingen rafflande och känsloladdad och allting som det ska vara. Och denna går även på Broadway! Japp, den rekommenderas starkt.
Jag ville så gärna se "The Lion King" som jag tror är riktigt häftig, men p.g.a. oenigt syskon så blev det ju inte så... Snyft. Pampig musik, dans och lite till. Nästa gång jag är i New York, då ska jag se den!

Om du ska åka häst och vagn kan du leta efter hästen Marciello som jag fick mata med morötter när jag egentligen bara frågade ägaren om jag fick ta en bild. Lite kul. Jag har lite spontant fått mata en häst i Central Park, yes box!

8 mars 2011

New York, om du är hungrig..

Ursäkta suddigheten.
Om du nu planerar att sticka till The Big Apple så måste jag rekommendera några restauranger. Inte för att jag är ett proffs på allt sådant här, men jag vet vad jag gillar och inte gillar.
Nu återstår massvis med ställen, men bl.a. Balthazar vid Soho-området var mycket bra och Johnny's i Chelsea var en upplevelse med amerikansk stil. Jag har aldrig sett någon laga mat så snabbt.

Ovan är en bild från Bubba Gump's Shrimp c/o. Vid Times Square finns en sådan, och det är så bra. Trevligt, god mat, centralt och trevlig miljö. Lite båthusaktikgt med underbar Speckled Strawberry Lemonade och hamburgare. Rekommenderas starkt!
Blev så bortskämd och fick gå på The Boathouse i Central Park. Mums mums! Fint beläget och trevlig miljö. God lemonad!
Very good, I tell you!

New York, New York!

Jag har varit lite frånvarande från Sverige då jag varit och rest. Hela vägen över Atlanten till New York (Nya York) faktiskt! En underbar resa måste jag säga.

Vi gick, gick och gick (och gick lite till) runtomkring i Central Park, på 5th Avenue, Brooklyn Bridge, Liberty Island, Upper East Side, Chelsea, Highline och så for vi upp till Top of the Rock (Rockefeller Center) där jag inte kollade i kikaren på riktigt.
Jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Det var så kul att se allt på riktigt och åka tunnelbana i rusningstid, äta frukost lite efter rusningstid och äta den perfekta middagen på Balthazar vid Little Italy/Soho.
Det blev mycket hamburgare, men inte mer än en om dagen iallafall. Men jag menar: ingen kan göra hamburgare som amerikanarna. Även den enklaste dinern har suveräna hamburgare. Det finns inte sådant på den nivån någon annanstans, vad jag vet.

Vi bodde en kortis på Waldorf Astoria. Det vackraste hotellet jag någonsin sett i mina dagar. Marmor, kristallkronor, pelare, rena (mer eller mindre) heltäckningsmattor och polerad metall... Mmm....
Det känns som att jag bara slänger ur mig bilder i rätt dålig upplösning som inte har mycket att göra med varandra. En mix av de många bilderna som togs. Medley...

Vi åkte som nämnt ut till Liberty Island där den berömda och sedan 1906 helt grönblåa (egentligen kopparfärgad) Frihetsgudinnan står och spejar efter folk som vill komma båtvägen till Manhattan, sedd i bakgrunden. Finfint, men ack så blåsigt det var...
Jag kan sammanfatta resan (men kommer nog att skriva lite mer senare) som en resa för allt och alla som besöker av fredliga skäl. God mat, extremt höga hus och alltid saker att göra.

27 februari 2011

De tio bästa musikalerna

Vissa tycks ha svårt för film där karaktärerna brister ut i sång titt som tätt, men jag är inte en av dem.
Musikaler är uppiggande, underhållande och musikaliska. Fyllda med mer eller mindre bra sånger. En underbar kombination. Här är alltså;

TIDERNAS 10 BÄSTA MUSIKALER
Ej i ordning efter vilken som är bäst, för vissa är ju så olika som filmer kan bli.
The Phantom of the Opera
(4/5) Emmy Rossum och Gerald Butler sjunger i denna alldeles, alldeles underbara musikal med spänning, romantik, sorg och action. Jag kan inte få nog av den. Även mycket bra som ursprunglig musikal på teaterscenen. (Anledningen till att betyget inte är en femma beror endast på ett filmen ibland känns lite billig i foto m.m. Hemskt: kameraskugga under numret Music of the Night.)

Moulin Rouge!
(5/5) Nyskapande, effektfullt och känslosamt med Nicole Kidman och Ewan McGregor. Allt är perfekt. Dock tyckte jag att den var lite för mycket första gången jag såg den, men jag lärde mig att älska den andra gången jag såg den, och det var länge sedan det.

Singing in the Rain
(3/4) Gene Kelly dansar magnifikt och det blir mycket sång. Småkul handling som dock inte är det bästa man någonsin upplevt, men bra nog för en lättsam och underhållande film. Inga problem där. Munter och skoj.

Hairspray
(4/5) Har inte sett orginalversionen, men den lite nyare med bl.a. John Travolta och Amanda Bynes är en fröjd för öra och öga. Färgstarkt och fylld av bra musik. Det svänger, hehe!

Mamma Mia!
(4/5) Klarblått vatten och en vacker grekisk ö. Filmen är inte bara satt i en urtjusig miljö, utan har även välkända låtar som man kan sjunga med i om man nu inte sjunger så hemskt att det förstör för alla andra. I filmen sjungs det iallafall bra och det är en av de bästa musikalerna måste jag säga.

Meet me in St. Louis
(3/5) Judy Garland och Lucille Bremer sjunger titelsången som man vill hoppa in i rutan och dansa omkring vid pianot med dem. Filmen är glad och sprallig men även sorglig med en makalös M. O'Brien som fem-åringen Tootsie. Mysig film.

You were never lovelier
(3/5) Fred Astaire och Rita Hayworth dansar och sjunger i den bästa av de filmer de gjorde ihop. Trevlig och skoj med många bra musikalnummer.

Och nu, självklart... Fred & Ginger:
Top Hat
(4/5) Egentligen den bästa musikalen, men filmen i sig är inte bättre än vissa andra ovan nämnda. Oemotståndliga Fred Astaire och Ginger Rogers (världens bästa dansduo på film) dansar och sjunger i massvis med fantastiska nummer. Genom ett klantigt missförstånd får Freds kärlek till Ginger förhinder. Roligt och fylld med fin musik och det tidlösa numret "Cheek to cheek". Heaven, I'm in heaven...

Swing time
(3+/5) Ungefär samma handling som ovan men med andra musiknummer. Glatt och en av de bästa musikalerna. Det finns inte ett dansnummer som blir tråkigt eller uttjatat. Allt är som en dröm.
The Barkleys of Broadway
(4/5) Efter ett uppehåll på samarbete återförenades Fred och Ginger i denna festliga musikal med visst känslomässigt innehåll men desto bättre komik och handling. Det speglar på ett vis huvudrollsinnehavarnas separata karriärer och samarbete. Prima! I färg dessutom...

(Jag ska även nämna att alla de tio musikalerna med Fred & Ginger är värda att se.)
Andra musikaler som är välkända men som jag dock inte hyser så stor kärlek för är;
Grease (2/5), Chicago (3/5) och High School Musical (2/5)...

24 februari 2011

Swedish Cinnamon Buns

Så svenskt det låter att skriva på english, hehe. Engelska alltså.
Nog med struntprat.

Jag fick lite längtan efter klassiska kanelbullar och fixade hem lite jäst och extra mjöl. Sedan bakade jag klassiska kanelbullar. Inget fjantande. Vill man ha bullar så bakar man bullar, om man inte vill köpa.
Ingredienser:  (ca 50 bullar)
Deg:
15o g matfett       1 dl socker
5 dl mjölk             2 tsk stött kardemumma
50 g jäst               1,4 L vetemjöl
½ tsk salt
Fyllning (och garnering):
75-100 g matfett
½-1 dl socker
3 tsk kanel
(+ 1 uppvispat ägg och pärlsocker)

Hur man gör:
1. Smält matfettet i en kastrull och blanda i mjölken till en fingervarm blandning. Smula sönder jäst i en separat bunke och lös upp jästen med lite av matfettsmjölken ("degspad").
2. Blanda i resten av degspadet och rör ned salt, socker och kardemumma.
3. Blanda i ca 1 L vetemjöl och arbeta till en smidig deg. Tillsätt lite mer mjöl i taget tills degen är fin, slät och släpper bunkens kanter. (Här kan behövas elvisp (degkrokar) eller annat starkt.)
4. Låt degen jäsa under duk i ca 1 timme. Tills den nått dubbel storlek. Då passar det att diska och göra annat skoj...
5. Arbeta degen på bakbord med mjöl. Dela degen i två halvor och kavla varje separat till en rektangulär platta. Bred på kanelmatfettet som du tidigare blandat (rör endast ihop det med en gaffel i en skål, eller så. Smält inte!) och rulla ihop till en "snygg" rulle som du delar i mindre bitar, ca 2 cm tjocka. Lägg i pappersformar eller på bakplåtspapper, på en plåt.
6. Låt jäsa under duk till dubbel storlek (ca 45 minuter, eller så). Sätt på ugnen när det är ca 10 minuter kvar; på 250 grader.
7. Pensla bullarna med ett snabbt uppvispat ägg (inte hårt vispat) och strö på pärlsocker efter behag och känsla för hur vettiga bullar ser ut.
8. Grädda mitt i ugnen i ca 8 minuter. Du får avgöra hur pass välgräddade de ska bli.
9. Låt svalna på galler under duk.

Servera!
Det finns inte mycket godare än en nybakt kanelbulle med ett glas mjölk. Mmm...

20 februari 2011

Redig husmanskost

Igår bjöd pappa mig och min syster på riktig fin-lunch. Man kände sin nästan lite malplacerad bland allt det flotta. Vackra fönster, fina soffor, vackra träpaneler och ett himmelskt tak. Det var på Operabaren, där jag nu varit en gång. Underbart!
Jag åt köttbullar med rårörda lingon och potatismos. Det finns inte mycket bättre än perfekt tillagad husmanskost. Jajamensan, magnifikt. Så hiskeligt dyrt var det inte, men kanske inget för en studerandes plånbok som min. Eller, det beror ju på hur man prioriterar...

14 februari 2011

Fyra filmer som inte är romantiska

Eftersom att det idag är den officiella hjärtedagen ska jag fira lite här med en lista på fem filmer som inte är romantiska på något sätt och vis. Om man ser riktigt djupt kanske, men de handlar inte om att två människor ska bli kära och leva lyckliga iallafall för en tid framåt.

Jag måste bara säga att det är oerhört svårt att finna en film som inte innehåller någon romantik. Det är alltid publikdragande verkar det som och därför ytterst poppis bland filmskaparna.
Cast Away? Ensam man på en ö genom större delen av filmen. Men, så blir det ju lite romantik ändå.
Psycho? Mord i duschen och olidlig spänning... Men så börjar den med romantik ändå.
Sagan om Ringen? Min syster föreslog denna, men så finns det en del fina scener med Viggo Mortensen och Liv Tyler där hon lovar en massa och han är lite sorgsen. (Jag ska bara säga att jag älskar de filmerna, så tro inte annorlunda för att jag skrev lite elakt och kort.)

Här är iallafall;
4 FILMER SOM INTE ÄR ROMANTISKA, MEN ÄNDÅ BRA
Vilket ofta innefattar filmer med män som skjuter på varandra...

Jagad 4/5
Fruns desperata samtal räknas inte! Filmen handlar om en man (Harrison Ford) som blir oskyldigt anklagad för mordet på sin fru och när han rymmer för att finna mördaren blir han... jagad.
Spänning och ännu mer spänning. Har sett den flera gånger och ack, så bra den är.

Rush Hour 3/5
Jackie Chan och pratige Chris Tucker far omkring i Los Angeles och jagar en farlig bov som kidnappat en söt liten flicka. Ett barn alltså.
Denna film är rolig och spännande; en utomordentligt underbar blandning. Underhållande som tusan och den är inte ett dugg romantisk.

Den Gode, Den Onde och Den Fule 3/5
Clintan och två till skjuter på varandra i ca 3 timmar men det blir inte så tråkigt som det kanske låter. Ingen romantik dock, och den är rätt rå med flera brutala scener.

Winter's Bone 3/5
Bioaktuell och rå som tusan. Såg den härom veckan och jag kan säga att det var den minst romantiska filmen jag någonsin sett. Perfekt för Alla Hjärtans Dag... eller inte.
En ung kvinna på 17 år sköter hela hemmet i en fruktansvärt tråkig och sjaskig liten förort ute på landet. Hon får gå igenom en hel del skit (bildligt talat).

Men så ska jag bara nämna en bunt romantiska för alla romantikers skull:
Moulin Rouge (5/5), The Story of Vernon and Irene Castle (4/5), Stolthet och Fördom (3/5) och Titanic (såklart) (4/5).

Ha en bra Alla Hjärtans Dag!

5 februari 2011

Tangled - recension

Idag var min väntan över. Efter lite kort shopping med Anna stack jag till biografen och tog min plats i salongen med ett par obekväma och fula 3D-glasögon på nästippen. Det vankades den allra senaste Disney-filmen, deras 50:e officiella tecknade/animerade film; "Trassel". Eller "Tangled" som den hette i original.
För länge sedan föll en droppe rent solljus från ovan och skapade en magisk blomma som kunde läka sår och ge evig ungdom. En gammal, fåfäng häxa, Gothel, finner blomman och genom att sjunga en sång återfår hon sin älskade ungdom.
Långt senare hittar kungens soldater blomman som hjälper drottningen att överleva en födsel av den lilla prinsessan Rapunzel och krafterna överförs till den lilla flickan vars hår blir magiskt så länge det inte klipps av.
Gothel hittar prinsessan och kidnappar henne och låter henne växa upp i ett högt torn för att hon aldrig mer ska förlora sin ungdomskälla.

Arton år senare drömmer Rapunzel om äventyr ute i världen och när den charmige tjuven Flynn gömmer sig i hennes torn från soldater, då ser hon en chans att kunna ta sig iväg från tornet...
Filmen är hemskt spännande och underbart rolig och söt. Det är en bra blandning av alla olika delar av underhållning som tillsammans gör en toppenfilm.
Förutom små detaljer som att trädens blad inte rör sig och att vissa andra saker är lite stela så är animeringen bra och vacker med makalöst fina färger och jag måste säga att scenen med lyktorna över slottet är en av de vackraste scenerna jag någonsin sett. Där fungerar även 3D-effekterna bra med lyktor som glider ut över publiken i sakta mak och känns riktigt levande. Första gången som jag gillar 3D.
Rapunzel är bra gjord som karaktär. Hon är manipulerad av sin "mamma" (tror hon) och är ohyggligt rädd för omvärlden samtidigt som hennes naiva nyfikenhet gör att hon var dag drömmer om äventyr där ute.
Hon är söt, smart och modig. En perfekt kombination och att hennes hår är effektfullt och ovanligt gör allt bättre. Det där lilla extra speciella som gör henne till den hon är. Håret är trevligt och bra att ha, men det drar henne tillbaka och tynger henne.
En karaktär som inte brukar finnas i sagan är den kaxige och charmige Flynn Rider som passar bra i denna omskrivning av historien. Han och Rapunzel är olika men har båda drömmar om framtiden och de matchar varandra i en humoristisk duo som gör filmen riktigt skojig.

Eftersom att jag är som jag är så grät jag rejält där i de sorgliga scenerna. Här snackar vi sorglig scen. Förlust och en känsla av att hoppet är borta för alltid. Jisses amalia!
Det är en riktigt bra film och en av de bättre prinsessfilmerna. Jag slänger in den på topp-tio av Disneys tecknade filmer. Japp, detta är en film att se.
Den funkar för vuxna med slapstick och viss ironi, men skämten verkar även funka för barnen eftersom att det hördes många barnskratt under visningen idag. "En film för hela familjen" som de brukar tjata om.

4/5

En "tysk" fläta

Bilden togs lite senare. Men samma frisyr dock.

Jag ville göra mig lite tjusig inför Elins födelsedagsfest så jag avancerade (enligt mig själv) och gjorde en "tysk" fläta. Kändes lite tyskt iallafall, om man är fördomsfull och tänker på alla tyskar som flätade blondiner som joddlar i bergen. Jag tänkte lite på en viss politiker som jag inte riktigt minns namnet på, men som alltid har en stor fläta runt hela hjässan.
Det var inte så svårt men lite klurigt att sätta fast 10 ton hår med 20 hårnålar. Det är både bra och dåligt (egentligen mest bra) att ha mycket resurser av frisyrsmaterial när man ska fixa en sådan här liten kreation, men hårnålarna gick åt som smör i solsken.

För att göra denna trevliga frilla så tog jag allt hår från nacken upp till ca öronhöjd och satte upp allt annat i en knut för att hålla undan det. Sedan flätade jag bak-och-fram och upp-och-ned för att få flätorna att inte hänga utan att stå uppåt.
Tryck på en massa hårnålar så att flätorna möts och sitter fast uppe på huvudet och när du vet att det sitter som berget kan du slätta ut allt annat hår så att flätorna bildar ett praktiskt hårband.
Ibland vill man ha en vettig blixt som funkar i dämpat ljus, men i brist på det blev det som det blev. Realistiskt ljus iallafall.

3 februari 2011

Filmer i Februari

Februari får ett pressat schema. Hela fyra filmer kommer på bio i denna korta månad och jag måste se dem allihop. I mars är dock inte utbudet lika lockande, så man kanske kan låta något biobesök dröja lite. Att alla mina bekanta inte är lika måna om att gå på bio som mig blir också ett dilemma. Vi får se hur det går.

Här är iallafall de fyra filmerna varav tre har premiär nu på fredag.

4 feb. Tangled
Det tog en halv evighet innan filmen kom hit, men nu är den är. 24 nov. hade den premiär egentligen så du kan ju bara tänka dig hur jag lider i min väntan.

4 feb. Morning Glory
Dramakomedi med Harrison Ford och Rachel McAdams som troligen är lite småkul och trevlig i vinterslasket. Jag vill se denna.

4 feb. The King's Speech
Kritikerrosat med gentlemannen Firth i rollen som stammande kung. Verkar intressant, välgjort och lite underhållande på sitt vis. Jag vill se.

18 feb. True Grit
Äntligen en ny västern. Coen-bröderna har fixat en ny version av film med John Wayne och jag vill de denna. Trailern lovar rå och spännande känsla.

Årets första dopp...

Här kommer en kort internet-kurs i hur man gör när man ska testa på att gå genom isen och ta sig upp igen. Varning för ohyggligt ful bild på en stackars filur i vattnet.

1. Du går ut på isen tills den går sönder. Det tog en himlans lång tid innan jag hittade tillräckligt tunn is.
2. Här är en inte särskilt vacker, men ack så realistisk, bild på hur man kan reagera på att fara genom isen med så gott som inga vantar om händerna. Nu är det dags att använda sina praktiska isdubbar som är bra att ha ifall man planerar att hamna i en isvak eller så och ingen stege tycks erbjudas.
Jag kan väl säga att vattnet inte var så väldigt varmt. Inget för Thailands-längtaren.
3. Nu är du uppe och pigg och glad. Förutom halvt döda fingrar så är lidandet nu över. Iväg nu och byt om till varma kläder! 
Detta var en kul upplevelse kan jag säga, men som du kan se ovan så blir man inte alltid så bildskön om man reagerar som jag gjorde.   
Foton: Anna A. 

Rekommenderas för alla som inte är för kinkiga med kyla och som vill ha en liten kick i vardagen. Väldigt roligt och spännande. Japp, detta var skoj!

1 februari 2011

Söndagskvällen är räddad

"Morden i Midsomer" har tagit slut för denna säsongen och Barnaby byts ut. Jag tror dock att det kan bli rätt bra. Hoppas det iallafall. De skrev om det bra så det blev en fin övergång enligt mig. Vissa serier vill låtsas som att ingen förändring skett och hoppar hejvilt mellan huvudrollsinnehavare. Här har de skrivit över allt sakta men säkert till Barnabys... kusin var det nog. Jag hoppas att det blir bra, annars är det synd och skam...

Hursomhelst sändes "Sherlock", BBC's variant av sir Arthur Conan Doyles listige detektiv, nu i söndags. Jag satt klistrad och.. hur ska jag beskriva min reaktion... Ja du. Jag tyckte att den var helt underbar. En mycket välgjord (svensk film med stor budget kan inte ens komma i närheten av denna tv-film) modern variant. Det är också omskrivet bra och känns modernt samtidigt som det är tidlöst och klassiskt med snygga rockar och de flesta detaljerna från böckernas känsla.
Pappa var lite smartare än jag och listade ut söndagens brottsling mycket snabbare än jag. Jag var nog lite trög, för det kom lite som en överraskning alltihop. Spännande var det iallafall.
Jag vill åka till England, ha snygg rock på mig och inte hälsa på den knasige 'sociopaten', som han kallade sig. Underhållande att se som film, men jisses vilken odräglig person att träffa på riktigt.

Hursomhelst var Benedict Cumberbatch (sett förut i "Atonement" och "Miss Marple: Murder is easy") (som har ett roligt namn) mycket bra. Pratar snabbt men tydligt och gestaltar det smågalna geniet Holmes som just Holmes ska vara. Smart med osmart när det kommer till att vara social.
Allt är välgjort och snyggt. Helt galet snyggt. London är mystiskt och mörkt men ändå lite småputtrigt på sitt vis. Holmes klär sig som en riktigt välklädd herre och de har fångat känslan även om allt är förflyttat till idag.

Det enda som jag vill klaga lite på är Watson. I böckerna och de flesta filmatiseringarna är han rätt fisförnäm, har mustasch (jisses...) och beskriver Holmes som en briljant person i sin egen iaktagelse. Här tycker han att Holmes är ett geni, men han är alldeles för trist och mesig. Inte snorkig på sitt vis och inte så väldigt smart i jämförelse till det galna geniet.
Jag kommer hursomhelst att sitta klistrad på söndag kväll och förväntansfull på ett nytt spännande avsnitt. Plus att en säsong två ska komma. Söndagskvällen är räddad!