De allra bästa jullåtarna

Nu när julen nalkas är det dags att få fram pyntet, belysningen, önskelistorna... och listorna. Nu ska jag slänga ur mig nårga fina listor som ska hjälpa mina medmänniskor att öka julstämningen där hemma. Först ut är:

DE ALLRA BÄSTA JULLÅTARNA:
(I ordning efter hur bra de är.)

1. All alone on Christmas
med Darlene Love och The E Street Band.

2. Christmas (Baby please come home)

med Darlene Love

3. Santa bring my baby back home
med Elvis Presley

4. I saw mommy kissing Santa Claus
med John Mellencamp

5. Santa Claus is coming to town
med Bruce Springsteen and the E Street Band

6. Washington Square
med Chris Isaak

En till liten glädjeskvätt kommer från detta (klicka) supersöta klipp jag snubblade över. Man ska ju inte kolla en massa på youtube, men ibland blir det undantag. Här sjunger min idol Fred Astaire i gullig dockform en klassisk julsång medan han driver runt med sin postsnöbil. Underbart.

Merry Christmas!

Första Advent

Idag är det första advent. Har varit lite seg och rätt förkyld hela dagen vilket resulterade i att jag skippade steppen, snyft. Har dammat, pyntat, brunchat, skottat... Yeah vilket liv.

The Green Dress again

Ikväll ska man iväg till Anna. Tänkte inviga min gröna klänning. Larvade mig lite lagom med några utomhusfoton i förmiddags. -6 grader, varmare kunde det ha varit.
Känns som ett sådant där dålig "nu-fotar-jag-mina-kläder-men-bryr-mig-inte-så-mycket-om-motiv-och-arrangemang"-foto. Borde åka iväg där det finns öppna,  snötäckta ytor och fota istället. Jag menar, vad är detta egentligen?

Ingen ko på isen

Ingen ko på isen. Har du inte hört detta svensktokiga uttryck så betyder det: ingen akut fara (ungefär). Om det nu är en ko på isen så är det stress att få bort den så att den inte går genom isen och plaskar omkring.

Vad detta hade att göra med inlägget här; åkte skridskor idag. Is, liksom. Plus att det inte var en ko på isen.

Jag mötte Dessi och vi traskar ned till Kungsträdgården där vi hann åka i några minuter innan ispolerarmaskinen kom farande och jämnade ut alla rispor med en massa vatten.

Sedan var det fritt fram. Mina skridskor är sedan mellanstadiet och Dessi frös om tårna mer än mig. Men kul var det. Man blev alldeles så där vinter-rosig om kinderna vilket egentligen inte är så snyggt, men ändå gulligt och naturligt vackert.

Det var en del turister där inne, även om Dessi påstod att vi också var lite av turister, eller nåt. Några indier försökte ta sig ut på isen och jag gjorde ett uruselt intryck genom att vurpa framför näsorna på dem precis när jag klivit av isen. Halkar inte på isen, utan i snön utanför. I'm simply the best, better then all the rest...

Värme och imma på linsen inne på ett knökfullt Max där Dessi åt hemgjorda mackor och jag en liten hamburgare som jag rensade på dressing, bacon och tomat. Inte mycket kvar eftersom att jag också beställt utan ost...

Sedan åkte vi lite till medan det blev mer och mer fullt på isen. Efter några varv och vejande för trillande småbarn gick vi iväg för att värma fötterna och hitta stearinljus till Dessi. Mysig eftermiddag.

Snurrigt värre

Japp. Min frisyr idag. Lite lagom egotrippat att hålla på och ta kort så där, nästan så att man skäms. Men jag fick fina kommentarer idag så det får gå. Man blir så där lite glad när någon säger att man har gjort håret fint. Trevligt.

Jag har haft olika perioder av pyssel. Stentroll, scrapbook, glasfärg, smycken, mössor... Nu är min egen fastväxta huvudbonad senast att bli pysselobjekt. Stackars strån.

Det är väldigt roligt att stå och sätta upp lockarna i olika former och höjder. Så kan man pynta med band och finare klämmor. Rekommenderas. Man kan om möjligt bli stel i armarna av att stå och hålla på för länge. Men äsch...

Inspirationen kom farande från bloggar med stil av vintage och liknande. Jag har inte gått så långt som att kleta in mousse, hårspray eller läggningsvätska ännu, men det känns inte så lockande för håret blir så äckligt. Jag är fortfarande glad i att vara relativt naturlig.
Vem vet, kanske denna lilla trend hos mig lägger av om ett tag. Man får ta vara på det medan det är kul.

The Green Dress

I söndags köpte jag mig en ny klänning. Grön. Fladdrigt polyester (inget att skryta med). Bra passform. Rätt känsla. Vad ska jag säga; I like.

Det är något med färgen grön på kläder. Nu talar jag inte om militärgrön som jag totalt slutat med. Mossgrön, bladgrön, gräsgrön... Min favoritgrön. Jag gillar den där klara, starka färgen som är så mysig och vacker. Men icke, butikerna tcyks hata denna färg för jag hittar nästintill aldrig några vettiga plagg i denna färg. Så när jag nu fann denna fina klänning kunde jag inte säga nej.

Plus i kanten för min plånbok var att det var rea med 20%. Inte så bra för stackarna i Indien som sytt den (och jag är inte stolt över att man handlar kläder som är sydda på det sättet). Så, mina ögon blir glada men samvetet sådär.

Det är lite blandat med känslor där. Nu vet jag ju inte hur mycket kläder som överhuvudtaget sys i Sverige, men det är knappast något att tala om. Jag gillar inte att syslavarna som gör våra någorlunda billiga kläder behandlas som de gör, men samtidigt vill jag inte betala 600 kr för en vanlig liten tröja, som det troligen skulle bli om kläderna sys i Sverige. Usch, jag låter riktigt hemsk, men jag är säker på att andra tycker ungefär likadant.

Pity, I must say. Men om vi nu fokuserar på själva plagget är den alldeles underbart fin och grön vilket ger den status i min garderob som den nya smällkaramellen (?!). Perfekt för juletider, vårtider, sommartider (hej hej) och hösttider. Perfekt för hela året alltså. Vilket kap!

Skyltfönstersgloende på NK

Med siktet inne på att kolla in de nya julskyltfönstrena som NK öppnade igår for jag in till vår hufvudstad. Träffade Dessi efter lite missuppfattning om tid och plats, hehe.

Vi stack upp till det stora och drömlikt tjusiga varuhuset (om min plånbok var annorlunda...) där barnfamiljer flockades kring fönster 1 och.. sista. Hur många är det? Fem, sex? 

Ska inte avslöja en massa, men de var väl inte de finaste precis. Tema: Asien (+Egypten). Första och sista fönstret är finast, för de är de som har julkänsla. Sorry, NK, men detta var en besvikelse.  

Don't worry, jag står inte mitt framför bilisterna. Icke. En liten julparad kom gående så jag tog tillfället i akt att stampa Hamngatans blöta asfalt.

Nästa vecka väntar skridskoåkning med samma sköna böna, hihi.

Massor av biskvier

Idag har jag experimenterat i köket som en äkta bagarnisse. Jag är överdrivet förtjust i chokladbiskvier, men har inte smakat biskvier av så väldigt många fler smaker än den och citron. Nu blev det ändring på den saken!

Ovan: Biskvibottnar och chokladbiskvi.

Dessa sorter provade jag fram för mig själv:

• Kanel
• Kardemumma
• Vanilj
• Jordgubb
• Citron (ny variant)

Till allihop använde jag en grundsmet för smörkräm av, 150 g marg., 1 ½ dl florsocker och 1 äggula. Sedan delade jag upp smeten och provade mig fram.

Ovan: Citronbiskvi.

Ovan: Jordgubbsbiski.

Jag använde mig av sommarens nu infrysta gubbar som jag, mamma och syster plockade i Rödupp. Så hiskeligt goda att jag vågar kalla dem Sveriges godaste. Hmm... där blev det lite reklam märkte jag just. Äh.

Ovan: Vaniljbiskvi.

Godast är fortfarande choklad, men jag blev glad i min citronvariant, kardemumma (en av mina favoritsmaker alla kategorier) och kanel. Jag ska finslipa recepten lite, sedan lägger jag nog upp dem här. Men det kan ju kanske dröja lite. Bättre sent än aldrig, dock.

Innehållsfattig text

Idag kom bieffekten av sen kväll i onsdags då jag var iväg på en väldans rolig biokväll. Igår var jag lika pigg som vanligt, men idag... Zzz... Det var inte precis det bästa som kan hända om vi säger så.

Av någon anledning fick jag dock en piggkick på eftermiddagen, men det var ju lagom passande. Ikväll blir det iallafall riktigt lugnt med täcke, kuddar och mintchoklad i soffan. För den som just tänkte: "Shit, choklad i soffan, då blir det kladdigt!",
kan jag lugna med att chokladen inte ska gosas ned bland täcken och kuddar. Pusta ut.

Ett av mina mindre innehållsrika inlägg.
Läs gärna min recension av HP7 nedan.

Harry Potter and the Deathly Hallows - recension

Harry (Daniel Radcliffe), Hermione (Emma Watson) och Ron (Rupert Grint) flyr ett attackerat bröllop vid Kråkboet och ger sig ut på en farlig jakt för att hitta horrokruxerna som Voldemorts själ ligger i. Problemen hopar sig när det inte bara blir svårt att hitta horrokruxerna, utan även sprickor i vänskapen hotar att förstöra allt.

Filmen var inte alls som de tidigare, även om man kan förvänta sig det efter boken som också skiljer sig från sina föregångare. Det börjar med magi och klassisk HP-känsla, men under filmens gång blir den mer och mer egen. Inte negativt, men det kan kännas lite ovant och snäppet tråkigare.

Det handlar till stor del om känslor mellan de tre vänner, känslor av olika slag. De spelar alla bra, även om Rupert Grint inte alltid är den som jag tycker är en så väldigt bra skådis.

Man får inte se ett enda klipp från Hogwarts, endast en ynka minut eller så med Hogwarts Expressen och en kortklippt Neville.

Alan Rickman som spelar Severus Snape spelar som vanligt toppen, men han är med något som ca 5 minuter i början av filmen. De nämner lite kort om hans position på Hogwarts, men annars inget.

 

Filmen blir aldrig seg, men detta är en tydlig transportsträcka mot slutet, även om det är självklart att denna film måste paras ihop med allra sista för att bli "hel". Nu får man egentligen inte mycket svar om man skulle hoppa in i denna filmen utan vidare kunskap om de tidigare. Men det är ju meningen att man ska ha sett de tidigare, så vi behöver inte gå in mer på det.

Jag kan skriva så mycket mer åsikter, och kanske jag gör det senare, men just nu får det räcka. Förutom att jag måste nämna att en viss skum animering mot slutet när Hermione sitter och läser förstör rätt mycket. Passar inte alls in i filmen. Känns "Corpse Bride".

Filmen innehåller inte bara känslospel utan också tortyrscen, blod och annat som inte passar för en liten plutt som just sett "De vises sten". Jag kan beskriva denna film som; rå, känslosam och spännande. Yep, så är det.

Betyg: 3,5/5

Ganska svagt betyg för en Harry Potter-film, men denna var inte lika bra som de tidigare, även om den var bättre än "Fenixorden". Jag rekommenderar filmen och hoppas att du får en lika kul visning som jag, med skrikande fans som klätt ut sig. Kul kväll.

Ikväll blir det bio!

Ikväll ska jag iväg med Anna, Tilda och Jenny för att se den allra nyaste Harry Potter-filmen "Harry Potter and the Deathly Hallows". Yep, det blir nog hur bra som helst, får jag hoppas. Recensionen kommer imorgon, var så säker.

De röda platserna på bilden ovan är bokade, men det finns nog lite kvar att hitta där på vissa hörn. Själv fixade jag bra platser som jag hoppas inte kommer att sabbas av någon ofrivilligt lång person.

Snart bär det av!

Minnesförlust light

God kväll. Jag sitter här och börjar få måndagsångest som jag tänker dämpa med en bok om några minuter.

Har tänkt på hur lätt det är att glömma saker. Där snackar vi om ett fel i hjärnorna våra. Den perfekta (om det nu skulle finnas en sådan) skulle aldrig glömma vantarna kvar även om bussen går om en halv minut (fast det vore ju lite läskigt om det fanns en sådan människa) eller alltid minnas allas nummer, födelsedagar och föräldrars ansikten när man möts i mataffären.

På bilden ovan var jag med mamma till Östasiatiska muséet som jag tidigare skrivit lite om. Kommer inte ihåg om jag just då glömt något, men det skulle inte förvåna mig. Egentligen brukar jag inte vara glömsk. Minns massor med filmfakta (kanske för att det är mitt intresse) och mitt eget telefonnummer (vilken briljant typ jag är...).

Varför jag just skrev om detta var för att jag inte bara glömde ta "Sound of music" som min kompis Anna lånat lite kort under de tre gånger vi sågs och hon hade den med sig, utan för att jag just hittade Pernillas armband på bordet som hom glömde igår. Det blir att ta med när vi ses.

En bristvara som man får acceptera; minnet, i vissa stunder.

En magisk kväll

Sju timmar av magi. Det blev "De vises sten", "Den flammande bägaren" och "Halvblodsprinsen" igår när jag och nio vänner (+ en hund) hade maraton inför nya filmen.

"De vises sten" och "Halvblodsprinsen" kändes obligatoriska. Den första för att det är den första filmen helt enkelt. De var så mycket mindre då, jisses. Sedan var ju den sista också lite obligatorisk eftersom att det är den sista före nya filmen. Man måste ju komma in i handlingen igen; inte för att jag inte var det; men ändå, heh.

Det blev snack om hur frillorna var finare i "Flammande bägaren" än i "Halvblodsprinsen", att det vore lättare att döda Fluffy (trehövdade hunden) än att söva den med musik och hur Hagrid tycks krympa lite med filmernas gång.

Det var riktigt mysigt och trevligt att träffa alla vännerna. Vi ses ju inte lika ofta längre, så det blir extra kul att ses när man väl gör det "på riktigt".

Bruce Springsteen: The Promise

Tur att man har en pappa som köper så mycket bra skivor. Senaste tillskottet är "The Promise" som innehåller en massa låtar som skulle ha varit med på "Darkess on the edge of town"-skivan (som är väldans bra). Det hängde med film och allt, där de pratade om skivan och inspelningen. Rätt kul faktiskt.

Det är 2 cd med poppiga låtar, rockiga låtar, långsammare låtar och lite till. Låtar som "Because the night" och "Talk to me" har man ju hört förut från konserter, men inte på hans skivor.

Det är fullt med låtar som, som vanligt, är otroligt bra. Man blir helt snurrig av att försöka fatta hur herr Springsteen kan ha spottat ur sig ca 70 låtar till endast en skiva, där typ 12 låtar kom med. Där snackar vi om att ha en talang!

Bästa spåren på skivan är (svårt att välja);

• Ain't good enough for you
• Because the night
• Talk to me
• Fire
• The Brokenhearted
• Save my love

Jajamensan, det var det. Alla låtarna på skivan (ungefär) känns som hitlåtar och detta är en ny favorit här hemma vid skivspelaren.



Mördegskakor

Baka baka liten kaka. Idag slutade jag tidigt, och jag investerade den lediga eftermiddagen med att köra ihop en mördeg (världens enklaste och så god) för att få några kakor till imorgon när jag ska få besök av en del vänner.

Såhär fort kan det gå. Jag älskar matberedaren för den får det att gå så fort att fixa ihop en deg. Nu är den ju lite livsfarlig med sina äckligt vassa knivar, men man får se till att ha allt under kontroll när man använder den. Här har den nu hackat samman;

200 g margarin, 4 dl vetemjöl, 1/2 dl strösocker och 1 äggula. 

 

Jag tryckte ut hjärtan ur degen, penslade snabbt med äggvitan som blev över och strödde över kanel och socker. Även några finska pinnar-liknande saker blev det. Skjuts in i ugnen på 175 grader. Sedan ut med dem igen efter ca 10-12 minuter och så är det bara att hugga in.

 

Oj så mycket disk! Nu skulle jag allt ha haft en bunt snälla djurvänner som kunde komma och hjälpa mig. Men nu har jag inte det, så jag stod där och diskade i lugnan ro. Sedan var det skinande rent i hela köket (eller?).

Bra dagar och dåliga dagar

Ibland känns vissa dagar bara meningslösa. Ibland känns de underbara. Det är verkligen intressant att se hur man växlar känslomässigt från dag till dag. Jag har som strikt regel för mig själv att alltid försöka att vara optimistisk till mitt liv, för annars blir det ju himla tråkigt. Men det funkar ju inte alltid helt och fullt.

Som igår, då var det inte en särskilt bra dag. Allt var så grått och kallt, snö och is överallt som bara var där för att ogilla mig, det mesta jag gjorde kändes mest som tidsfördriv i väntan på att sitta hemma och vara lite kreativ. Dock kunde jag väl ibland inse att det inte bra för mig själv att vara så, så jag försökte att se det ljusa i det hela och det funkade väl rätt bra i vissa tillfällen.
Men så traskade jag hem och det var slask överallt, bilarna for förbi och stänkte så man fick akta sig. Jag kom hem och såg en dålig romcom med Ginger Rogers, som vanligtvis brukar göra bra filmer. Att jag inte gillade filmen, "Having a wonderful time" (Betyg 1/5), var inte p.g.a. mitt humör, utan för att det helt enkelt var en dålig film. Kass handling, uppbyggnad, stil osv.

Idag var till skillnad från igår en bra dag. Jag vaknade och var lite sur för att det var så mörkt ute, men det får man ta så här års. Ute var det molnigt och inbjudande med snö och is. Jag kände för att springa ut och bygga en snögubbe eller något. Jag stack till skolan och startade dagen med att göra något intressant på svenskan för att sedan forsätta med lättsamma lektioner där jag kunde klottra på med bra anteckningar och att rita skuggade bilder.
När jag sedan åkte hem kände jag mig bra, de började mörkna men hemma väntade inga läxor utan bara musik, film och datorn, haha.

För den som märkte det var jag mycket mer icke-illasinnad idag än igår. Se så lustigt livet är. Allways look on the bright side of life... (forts, men jag kan ju inte vissla så särskilt bra. Om du känner till låten)...

Lättlagad pasta

Jag kan inte skryta med att vara den bästa kocken på denna jord, även om jag är rätt bra på att baka. Men här är en maträtt som knappt kan gå fel. Fel kan det ju alltid gå, men denna är helt lätt som en plätt så vem som helst som är vid sina sinnens fulla bruk och kan koka pasta klarar nog detta hur lätt som helst!

Det går till så här:

1. Sätt på en kastrull med vatten. Låt koka upp.

2. Häll i pastan och koka den. Sätt även ärtor i vatten på spisen så att de värms upp (om de nu är frysta) och låt de tina upp och bli bra.

3. Medan pastan kokar på skivar du skinka i små bitar.

4. Häll av pastan, blanda med skinkan och ärtorna. Häll på matlagningsgrädde och blanda runt så att allt rörs ihop fint.

5. Servera med lite parmesanost på toppen.

Smarrigt värre, superenkelt och billigt och bra (förutom osten då).

Ärtor är gott och nyttigt. Så kan man leka lekar med dem. Häll upp en massa på en tallrik, ta fram en gaffel och några vänner. Alla får välja en ärta och den som har sin ärta kvar längst, medan gaffeln hugger in på ärta efter ärta, den vinner! Har spenderat ett flertal luncher i nian med att göra detta. Lite småkul.

The Return of the Snow

Idag har solen inte skinit (är det ett ord?) så det avslöjar att denna bild inte är tagen idag. Är jag inte tjusig, höhö... Not... Hursomhelst;

Ska se på lite tv nu och sedan är det väl dags att göra lite läxor också. Imorgon har jag hela eftermiddagen att läsa på, så då blir det också lite jobb.

Idag kom snön farande under dagen och istället för att traska fram på torr mark som i morse fick jag pölsa hem i knarrig snö. Stack förbi bibblan (tredje gången på 24 timmar) och lånade "Harry Potter and the Deathly Hallows". Igår skulle jag ha lånat den, men då fanns den inte inne. Sedan hade Emma en liten spelning på kvällen så jag var dit och kollade på kvällen. Hon spelade några egna låtar och "Let it be" med Beatles. Very nice indeed.

Nu blir det alltså pluggilugg och så ska jag dregla över (bildligt talat) HP7-boken*.

*Att jag ens förkortat Harry Potter och Dödsrelikerna till HP7 är ju lagom nördigt i sig. Jisses amalia!

Spara eller slösa?

En ny katalog damp ned i brevlådan och jag blev så sugen på att skaffa en ny klänning. Dock är väl det inte så genomtänkt kan jag tro, jag har ju faktiskt en hel drös klänningar i garderoben.

Här är en målning jag gjorde ur minnet av en alldeles underbart grön klänning från Vero Moda. Den kostar endast 200 fjuttiga kronor, men samtidigt måsta jag spara pengar. Är inte precis pank, men det blir man ju om man håller på och införskaffar klänningar hit och dit... Sad.

Grönt och rött. En drös söta klänningar som jag inte skulle säga nej till i första taget, hehe. Alla bilderna är från modcloth.com, för den som undrar.

Man vill ju ha en fräsch klänning för höstens och vinterns sammankomster, typ. Kanske liksom pixom, hihi. Det jag har hemma i klädskåpet är den gröna balklänningen, mammas rosa/vita historia, min svindyra NoaNoa-skönhet, en billig Ruth M.fl-blomklänning och lite annat smått och gått som t.ex. en blå sec. hand-sak. That's it.

Här var det listor!

Jag har som nöje att skriva listor om det mesta, så vänta dig lite olika listor då och då. Nu drar vi igång med den första tycker jag.

BRA, LÅNGA FILMER:
(I längd-ordning. Icke förlängda film-varianter.)

1. Borta med vinden; 3 tim 58 min. Betyg: 4/5.

2. Ben-Hur; 3 tim 44 min. Betyg: 3/5.

3. Lawrence av Arabien; 3 tim 38 min. Betyg: 3/5.

4. Sagan om Ringen: Konungens återkomst; 3 tim 21 min. Betyg: 5/5.

5. Titanic; 3 tim 14 min. Betyg: 4/5.

6. King Kong; 3 tim 7 min. Betyg: 3/5.

7. Sagan om Ringen: De  två tornen; 2 tim 59 min. Betyg: 4/5.

8. Sagan om Ringen: Härskarringen; 2 tim 58 min. Betyg: 4/5.

9. Pirates of the Caribbean: Vid världens ände; 2 tim 48 min. Betyg: 3/5.

10. Avatar; 2 tim 42 min. Betyg: 4/5.

Hang on, I've got BBC Entertainment...

Jag var i London tidigare i år och förutom att gilla staden, vara likgiltig mot maten (Paris is the dream) och åka dubbeldäckare så såg jag ett avsnitt av en pratsshow med hemsk inredning och en rolig programledare, den lustige Jonathan Ross. Sen har jag sett en del intervjuer i klipp och det är vad jag kallar bra engelskaträning om man nu vill lyssna på småprat om mer eller mindre visentliga ämnen.

Vet inte om någon annan suttit en sen torsdagskväll och zappar runt, hittar BBC Entertainment och stannar där för att se på ett program med medelålders män som är galna i Lamborghini, Koenigsegg och andra vrålåk. Jag snackar om "Top Gear". Jag kan erkänna att jag sett det förut. Aldrig ett helt program, det har jag inte hittills i mitt liv iallafall. Men det är faktiskt rätt kul, i sin egen fånighet (klicka här).
De kör en ny "Lambo", som de vill kalla den, och snackar hästkrafter, topphastigheter, motorer... Bla, bla, bla. Inte direkt om hurvida den är för miljö osv. Det som egentligen är kul är när de provar skruvade saker som att köra ekonomiskt i egen vald bil, åker amfiebil men sjunker och självklart intervjuer med kändisar (ifrågasätt mitt liv..) som får köra i en vanlig bil för att tävla lite och så. Faktiskt roligt.

Annat jag sett är "Come dine with me" som är "Halv åtta hos mig", fast med c-kändisar och ingen Helge Skoog. "They think it's all over" som är som "Time Out" fast med röda kulisser och roligare inslag. Det känns som att alla svenska, småputtrigt roliga program är tagna från britterna. "Snacka om nyheter" rätt av "Have I got news for you" (som dock inte är roligt). Något som är helsvenskt, vad jag har hört iallafall, är "På Spåret" som tyvärr är lite i tråkigaste laget, om än småkul ibland.

Vad jag pladdrar på om onödigheter. Brittisk tv. Hursomhelst är det ett bra sätt att lära sig engelska.

Riktigt gamla lergubbar

I veckan var jag iväg med mor min till Östasiatiska muséet som jag planerat lite i förväg. Där ställs delar av den världsberömda terrakottaarmén (lera) ut.

Det var soldater av olika storlekar. De största som visades var runt 190 cm långa, vilket är helt orealistiskt för en kinessoldat. De är ju (jämfört med oss i Sverige) korta, så hur korta var de inte för typ 2000 år sedan. Jaja... Det stod att de skulle vara långa för att de skulle framstå som mer gudomliga, magnifika... You name it.

Det var en del folk där, och eftersom att det var begränsad yta att röra sig på så kunde man inte direkt svänga sina lurviga, haha.

Jag tyckte att det var rätt intressant att se dessa gamla lergubbar. Kina är lite fjärran och främmande så det är kul att lära sig mer. Gjorde ett ingående skolarbete om Kina i våras och det vore riktigt spännande att åka dit, så länge inget farligt händer. De är ju mindre demokratiska där så vi får se...

HP7, 17 november?!

Jag var nyss helt uppe i varv, men nu har jag ätit lite lunch och lugnat ner mig.
Gick in på sf.se och skulle kolla om biljetter fanns att boka för "Dödsrelikerna". Förväntade mig en liten notis om att premiären är om några dagar som det brukat stå, men nu fanns äntligen skylten för "Köp/reservera biljetter" uppe och jag skyndade (hmm... på datorn, inte precis som att man springer eller så) mig in på sidan och nu är jag stolt över att ha en bunt biljetter reserverade. Om det behövs får man väl lämna tillbaka någon ifall att någon inte kan, men that's life.

Något skumt är att premiären skulle vara den 19:e november. En kunglig premiär i London ska tydligen vara den 11:e, och i New York den 15:e. Nu ska den allmänna Sverige-premiären vara den 17:e istället för den 19:e. Lite irriterande, för jag hade siktat in mig på fredagsbio, men nu blir det nya planer. Onsdag it is!

Trevligt trevligt

I söndags blev det till att vara irriterad på pendeltåget för det stod still i minst en kvart vilket ledde till att jag fick skynda alldeles för mycket till steppen. Kom bara tio minuter sent, vilket var okej. Hamnade i slutet av uppvärmningen, eller vad man kan kalla det. Roligt som vanligt men soft shoe-rutinen som jag försökt lära mig samma morgon gjorde vi knappt.

Sedan åt jag lunch med familj och så bar det av till Tilda där även Dessi var. Vi fotade, flamsade, snackade, gjorde fruktsallad, kollade in Tildas konstverk och såg på bilder och film. Trevligt trevligt.

Jag har även börjat teckna en massa Disneyprinsessor i egen tolkning som jag färglägger med akvarell. Det blir rätt fint faktiskt, känner att jag är på väg in i en period av akvarellmålning. Kul! Är inte en fena på det precis men man måste lära sig!

Nu ska jag strax ta på mig strumpor och kila iväg för att träffa Jojjo och Linda. Hoppas också att jag och pappa kan gå på Bio Rio på torsdag och se "The Promise"-dokumentären, om vi lyckats på biljetter.

Halloween hos Elin

I lördags var det inte bara småprat och runt-traskande med Dessi. När vi skildes åt efter några timmar så skyndade jag mig hem för att försöka få ihop en utstyrsel för Elins halloweenfest samma kväll. Efter lite pastaätande och febrilt letande efter mig systers gamla häxperuk stressade jag ihop en häx-outfit på typ en kvart eller så.

I brist på bra smink så tog jag akvarellfärg och smetade på lite här och där. Svarta ögon, lite blod här och där. Allt med en svart långklänning som färgade av sig på mig (vilket jag märkte när jag kom hem) blev en rätt okej utklädnad.

I sällskap av Pernilla, Linda och Jojjo stack jag till bussen som vi missade. Det blev till att åka pendeln en bit. Folk såg lite skumt på en, men det var förståeligt...

Vi kom till Elin som med några till hade fixat ihop en liten fest. Trevligt värre! Vi fick middag och efterrätt, pratade om olika saker, poserade för foton och såg en skum film. "The Countess" som var en av de sämre filmerna jag sett i mina dagar. "Äckelpäckel" med blod i vissa scener och "shit vad segt" i andra... Den var dock inte läskig som tur var, för jag klarar helt enkelt inte av skräckfilm. Detta var väl det jag max tål, ungefär.

Senare for jag hem efter trängsel i soffan. Det var en kul kväll med kul människor. 

En dag med Dessi

I lördags var det helg (bra att veta) och jag for in till stan och träffade Dessi. Kändes som en evighet sen sist. Vi försökte bland annat komma på vettiga utklädnader för Halloweenfester men när jag senare åkte hemåt igen hade vi inte kommit någonvart på det planet.

Det var en hemskt lång kö till Butterick's på Drottninggatan. Jag råkade slänga ur mig ogenomtänkta tankar och sen smet vi vidare.

Dessi läser mandarin men försöket att få fram meningar ur denna lilla broschyr gick väl sådär...

Det var en cykeltävling i Kungsträdgården som vi stannade och såg på lite granna.  Massor av plastband, en hög med sand och snabba cyklister fanns på plats. Tog ett kort på den manlige vinnaren, men så roligt var inte fotot så jag raderade det.

Desto roligare var att det fanns en misslyckad isbana redan nu vid vinterisbanan. Vi försökte oss på lite glidande på den snöiga isen (?) men den var mest blöt eller o-hal. Det fanns dock spår av skridskor, så alltså hade någon stackare försökt sig på att åka.

Senare åkte jag hem efter att vi åt varsin liten korv vid det ruschiga övergångsstället vid Sergels Torg/Drottningg. En trevlig eftermiddag.